Det här är ett exempel på hur en Hero Team-sammanställning kan se ut: åtta individuella Hero Profiles - kompass (kärnvärderingarna), superkraft, kryptonit, dunderhonung (drivkrafterna), Robin, Joker, kommunikation och ledarskap - vägda mot varandra. Grunden för att bygga det bästa superhjälteteamet: var det finns täckning, var det finns luckor, var samma ord betyder olika saker för olika personer, och var två personers styrkor eller triggers krockar utan att någon av dem gjort något fel.
Inget av de åtta primära kompassorden i teamet är Kvalitet. Det betyder inte att inget levereras noggrant - men ingen har det som sin naturliga drivkraft att sakta ner, granska detaljer och säkra att sista steget faktiskt blir gjort. Värt att aktivt bevaka, särskilt i slutfasen av projekt.
Daniel, Noor och Kian delar Påverkan som primärt kompassord - fler än något annat ord i teamet. Ett team med flera som vill driva och synas är sällan passivt, men riskerar ständig konkurrens om vem som får sätta riktningen. Ingen enskild person är problemet - det är balansen i helheten.
Ett team utan någon som naturligt driver Kvalitet märker det sällan tidigt - allt låter bra på pappret. Det blir synligt i sista veckan innan leverans: ingen bromsar för att dubbelkolla, ingen ställer frågan "är vi faktiskt klara?" innan något skickas iväg. Resultatet blir ofta omarbete efter leverans istället för kvalitetssäkring före - en dyrare och långsammare väg till samma resultat.
Daniel, Noor och Kian bär alla Påverkan som primärt kompassord - tre av åtta som vill sätta riktningen. I en ledningsgrupp blir det sällan brist på idéer eller mod att driva förändring; det blir konkurrens om samma utrymme. Möten fylls av tre parallella agendor istället för en gemensam, besluten tar längre tid att landa, och ingen av de tre får vara den som fullt ut äger och driver igenom en riktning - eftersom de andra två alltid också vill det.
Sara och Tove delar båda ordet Tillit som ett av sina primära kompassord. Ser man bara på täckningen ovan ser det ut som en styrka - två personer som värdesätter samma sak. Men gräver man i berättelsen bakom ordet visar det sig betyda nästan motsatta saker för dem.
För Sara betyder Tillit att få fullt förtroende utan mikromanagement - att kunna ta ett uppdrag och lösa det på sitt sätt, utan att någon kikar över axeln eller vill ha avstämning varje dag.
För Tove betyder Tillit att alltid kunna utmana och ifrågasätta - att en relation är trygg nog att tåla motstånd, och att bli tillfrågad och pushad snarare än lämnad ifred.
Var det gnisslar: När Tove ifrågasätter ett beslut Sara fattat på egen hand, upplever Sara det lätt som att förtroendet brister - "varför litar hon inte på att jag löst det?". När Sara istället backar undan och låter Tove hållas, upplever Tove det som att Sara inte bryr sig nog för att engagera sig - "varför utmanar hon mig aldrig?". Båda agerar exakt utifrån sin egen definition av Tillit. Det är inte en personlighetskrock - det är samma ord som pekar åt olika håll. Det är precis därför grävlogiken aldrig stannar vid ordet självt, utan alltid frågar efter berättelsen bakom.
Hur någon vill bli kontaktad är sällan trivialt - fel angreppssätt kan göra att ett i grunden bra budskap aldrig når fram. Ställer man ihop allas kommunikationsprofiler framträder fyra olika mönster i det här teamet:
Vad det betyder i praktiken: Ett möte designat för en stil exkluderar lätt de andra tre. Ett snabbt beslutsmöte fungerar för Daniel och Noor, men lämnar Kian utan sammanhang och Amanda utan utrymme att tänka klart. Omvänt kan ett öppet, utforskande möte kännas som bortkastad tid för Daniel och Noor. Det finns inget "rätt" mötesformat för hela teamet - bara ett medvetet val om vem som får sina behov tillgodosedda den här gången, och vem som får vänta till nästa.
Daniels kryptonit är otydliga spelregler - han blir otålig och vill ha raka besked, snabbt.
Amandas kommunikationsstil är att tänka högt och byta riktning mitt i samtalet, ett informellt brainstormflöde där svaret växer fram efter hand.
I ett möte tillsammans riskerar Daniel att uppleva Amanda som rörig och obeslutsam, medan Amanda kan uppleva Daniel som forcerande innan hon hunnit tänka klart. Ingen av dem har fel - de bearbetar helt enkelt i olika tempo.
Noors kryptonit är överengagemang under press - hon tar på sig mer än hon borde när det blir stressigt.
Viktors superkraft är att snabbt hoppa vidare till nästa idé - men det gör att han lätt tappar intresset för det som blivit rutin.
När Viktor går vidare till nästa sak blir det ofta Noor som blir kvar och håller ihop det han lämnar. Det är inte en enskild konflikt utan ett mönster som riskerar att upprepas i varje projekt de delar, om ingen aktivt bryter det.
Kians kommunikationsbehov är att förstå syftet innan han engagerar sig på riktigt - annars kopplar han bort helt.
Daniels kommunikationsstil är raka besked och korta möten, utan utsvävningar innan poängen - "varför" är för honom underförstått i "vad".
I ett gemensamt möte hoppar Daniel gärna direkt till beslutet, medan Kian då riskerar att tystna och stänga av - inte för att han är oense, utan för att han aldrig fick tag i varför det spelar roll. Daniel kan lätt tolka det som ointresse, när det egentligen är avsaknad av sammanhang.
Samma fält som i en enskild Hero Profile™. Det är kombinationen av alla delar, inte ett enskilt fält, som gör bilden av en person (och ett team) rättvis.